Håll käften och tyck synd om mig.
Åh, vad jag hatar att vara hemma. Jag vill till jobbet, hur sjukt det än låter.
Funderar på att fråga mormor om hon vill köra mig till Karlstad, till mamma. Jag pallar inte av att sitta här mer.
Dock ska mamma till Stockholm i morgon, men jag har iaf mina bröder som kan passa upp lite på mej. Sen finns det mängder av mat där så jag kan skämma bort mig lite.
För det extremt tråkigt att bara sitta i denna förbannade soffa. Får snart sittsår :P
Att vara ensam på köpet förvärrar allt. Känner mig som galen av all frustation att jag bara sitter här.
Jag vill jobba.
Ulla från vårdcentralen ringde förut och frågade hur det va med mig. Snäll den där Ulla.
Dock så blev det komplikationer då jag är skriven i Karlstad, så Ulla gav mig ett nummer till vårdcentralen där, men jag orkar inte hålla på. Dom bara krånglar. Och det finns inget annat än avkoppling som dom råder mej till iaf, så jag behöver inte prata med tusen människor. Läkarens ord lyder jag. "Värmekudde, halsduk, vatten, Ibumetin och Alvedon"
Blablabla.
Alla party planer inför helgen får jag bojkotta totalt. Jag tror ingen ens vill ha med mig på fest när jag är i detta tillstånd. Dåligt humör konstant, och hela tiden försöker jag funta in i alla jag pratar med skallar att det är synd om mej.
Grannen ovanför hade fest i natt, och jag kännde mej som en gammal surkärring då jag med min frustation över nacken i all hast slog skurmoppen i taket ett ex antal gånger tills puckot tystnade.
Kristoffer insisterade - ta dina tabletter Johanna, ta tabletterna för i helvete.. ja ni förstår. det gick vildt till. :P
Jag klagar, jag vet. Men va fan ska jag annars göra!?
"Åh, fint väder"- Kan jag gå ut? neep
"Åh, pengar på kontot" - Kan jag åka och shoppa?, nepp
Jag fick ett pappersark med massa konstiga bilder som visar hur jag kan träna upp nacken så blodgenomströmmingen ska va som den ska.. blabla, men inte ens det funkar.
All krig i världen, all hungersnöd, all cancer, ja inget kan jämföras med min nackspärr.
Okey, nu gick jag på för hårt kankse. Ska jag säga som är fadder (?)
Åh, Johanna fick en ide. Jag ska nog skriva ett brev till vårt fadderbarn. Ja, ja det ska jag.
Bra Johanna, sysselsättning.. Fortsätt så...
